Barnombudsmannen föreslår en arbets- och beslutsprocess för en barnkonsekvensanalys där följande moment för finnas med
Kartläggning syftar till att planera för hur och var inhämtning av nödvändig kunskap och information ska ske. Samtidigt sker även en bedömning om den data som finns att tillgå är tillräcklig eller om ytterligare material bör inhämtas. Kunskapsunderlaget kan ge svar på vilka grupper av barn frågeställningen berör och kan ha konsekvenser för, samt vilka grupper av barn som kan undantas.
När kartläggningen av materialet är färdigställt så handlar nästa arbetsprocess om att beskriva det. Utifrån materialet bör det framgå vilka barn det är som berörs direkt eller indirekt av åtgärderna, på vilka sätt de berörs och hur de har identifierats. Vidare underlättar det att beskriva de berörda barnens synpunkter, vilken information de har delgivits och hur deras synpunkter har framkommit (enkäter, seminarium etc.). Beroende på det berörda barnets förutsättningar (ålder, familj, utvecklingsnivå, miljö etc.) kommer deras synpunkter på givna förslag att skilja sig åt, vilket ger upphov till alternativa frågeställningar. Utifrån barnens synpunkter bör förslag på kompenserande, förebyggande och förbättrande insatser sammanfattas. Det är också viktigt att beskriva vilka kostnader den aktuella frågeställningen medför, för vem och för vilka grupper samt vilket underlag som har använts för kostnadsberäkningarna.
Analysen syftar till att beskriva motiven till förslaget och dess konsekvenser mer ingående. För att ett förslag ska få genomslag så måste de positiva konsekvenserna överväga de negativa för varje grupp som påverkas. En viktig del av analysfasen handlar förstås om att bedöma hur förslaget förhåller sig till barnkonventionens bestämmelser. Det handlar om att analysera faktaunderlaget och försöka förutse effekterna av olika beslut. Här är det viktigt att särskilt se över hur förslaget förhåller sig till de grupper av barn med särskilda behov som eventuellt identifierats i kartläggningsfasen.
Belys intressekonflikter
I analysen ska också de intressekonflikter som gäller barnets bästa i förhållande till andra intressen föras fram, till exempel vårdnadshavarens eller samhällsekonomins intressen, samt hur tungt dessa ska väga i förhållande till barnets bästa. Analysen bör dessutom innehålla uppgifter om barnets eller barnens behov, intressen eller rättigheter och hur de kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser. Analysen ska visa om barnets eller barnens bästa måste ge vika för andra intressen.
Vinster
Analysen ska även undersöka de kostnadsmässiga konsekvenserna. Det är lika viktigt att försöka analysera de vinster som kan finnas som att analysera kostnaderna. Det kan handla om samhällsekonomiska vinster i form av förbättrad hälsa och utbildning för barn i allmänhet men det kan också vara vinster ur ett individuellt barns perspektiv som frånvaro av framtida psykiska problem. Vi är ofta bra på att redovisa kostnader för samhällets insatser för barn och unga. Men vi är mindre vana vid att systematiskt redovisa nyttan och vinsterna. Genom att beskriva resonemang om vilka konsekvenser olika handlingsalternativ kan få kan vi också visa på vinster. Vinsterna kan till exempel vara: ökat inflytande och delaktighet, ökad tillgänglighet för barn med funktionshinder, minskad ohälsa eller ökad säkerhet i trafiken. Låt barnkonventionen hjälpa till att konkretisera vinsterna.
Det fjärde momentet i arbetsprocessen handlar om själva syftet med en barnkonsekvensanalys, nämligen att pröva och besluta. Prövningen av barnets bästa, som ska ligga till grund för beslutet, måste utgå ifrån den kunskap som har inhämtats. Prövningen innebär att man gör en sammantagen helhetsbedömning av alla relevanta faktorer utifrån kartläggningen, beskrivningen och analysen. Här är det viktigt att man tar hänsyn till allt som rör barnets eller barnens fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling i bedömningen, till exempel rätten till skydd och omvårdnad och rätten till lek och fritid. Så långt som möjligt ska man också ta hänsyn till både kortsiktiga och långsiktiga effekter för barnet eller barnen.
Allmänna kunskaper om barns behov och utveckling är nödvändiga ingredienser i en barnkonsekvensanalys, men det som är bäst för barn och unga generellt kan inte alltid överföras på ett enskilt barn eller en specifik grupp barn. Barnets bästa måste därför tolkas som den bästa tänkbara lösningen för varje enskilt barn eller grupp med barn. I detta moment är det viktigt att vi verkligen vågar ta ställning när vi hamnar i intressekonflikter och att vi motiverar våra ställningstaganden.
Det är också viktigt att utvärdera vilka effekter beslutet verkligen fick och hur väl detta stämde med de antaganden som barnkonsekvensanalysen byggde på. Den sista delen i arbetsprocessen handlar därför om att följa upp och kontrollera om åtgärderna fått önskade konsekvenser. Konsekvensanalyser efter beslut kallas för konsekvensutvärderingar. Genom dem kan man bedöma om man har uppnått önskade effekter eller om man behöver vidta ytterligare åtgärder. Här vill vi påminna om att även barn som berörs av beslutet måste få möjlighet att delta i sådana konsekvensutvärderingar. Genom att göra denna typ av utvärderingar samlar verksamheten erfarenhet och blir allt bättre på att göra barnkonsekvensanalyser. Om barnets bästa alltid får vara ledstjärna i besluten bidrar det successivt till att höja kvaliteten i alla kommunala och regionala verksamheter som berör barn och unga.