Barnkonsekvensanalys

Vare sig det gäller förtätning inom befintliga bostadsområden, restaurering av utemiljö eller planering av en ny park så tas olika gruppers behov och intressen i beaktning. Fastighetsägaren vill hålla nere kostnader, pendlaren vill ha nära till kollektivtrafik och cyklisten vill ha bra cykelvägar. En stor grupp i antal som dock ofta bortses från är barn och unga. Barn och unga får inte rösta, de representeras inte av lobbygrupper och de bjuds sällan in till samrådsmöten. Möjligheterna till påverkan är nästan uteslutande anpassade för vuxna, vilket leder till att vuxnas behov och intressen prioriteras. Därför används barnkonsekvensanalys för att säkerställa att barn och ungas behov lyfts fram i stadsplanering.  

Nyttjandet av sin närmiljö skiljer sig mellan vuxna och barn. I jämförelse med vuxna så begränsas barns rörelse i större utsträckning av hur deras fysiska omgivning är utformad. Att ha möjligheten att påverka stadsutvecklingen och se sina behov tillgodosedda är en del av skapandet av ett mer demokratiskt och jämlikt samhälle. Att som barn ha möjlighet att upptäcka sin närmiljö till fots och på cykel är en naturlig del av att utvecklas till en självständig individ. Den fysiska aktiviteten i form av lek barns naturliga sätt att förhålla sig till sin närmiljö. En stadsplanering som värnar om och underlättar att barn på ett säkert sätt kan röra sig mellan hem, skola, aktiviteter och vänner stimulerar därför både barns fysiska välmående och barns självständighet.

Barnkonsekvensanalysen är sprungen ur Förenta Nationernas (FN) barnkonvention. FNs barnkonvention innebär en generell vägledning och ett nödvändigt underlag vid barnkonsekvensanalys. Artiklarna i barnkonventionen menar att alla barns bästa ska tas tillvara samt att barn ska få uttrycka sin åsikt i frågor som berör dem och deras närmiljö.